Tips för att spara i fonder – så får du ut mer av ditt fondsparande

Att spara i fonder innebär att du investerar i en portfölj av värdepapper som förvaltas gemensamt med andra sparare. Det gör att risken sprids över många olika aktier eller tillgångar, i stället för att hänga på ett enda bolag. Det är just den inbyggda riskspridningen som gör fonder till ett naturligt startläge för den som vill börja investera utan att behöva följa enskilda aktier dagligen. Över 70 procent av alla svenska vuxna har privat fondsparande, vilket visar att det är en sparform som redan är väl etablerad i Sverige. Du behöver varken vara ekonom eller ha ett stort startkapital för att komma igång.

En av de viktigaste variablerna du faktiskt kan styra är fondavgiften. Skillnaden mellan en hög och en låg avgift ser liten ut i procent, men effekten på ditt slutkapital efter många år kan vara mycket stor eftersom avgiften tas ut på hela det växande beloppet, år efter år. Aktivt förvaltade aktiefonder tar typiskt ut en årsavgift på 1,0 till 2,5 procent, medan indexfonder ofta ligger på 0,1 till 0,4 procent. Pensionsmyndigheten anger 0,2 procent som riktmärke för en låg årsavgift på globala aktiefonder. Forskning visar dessutom att dyrare aktiefonder historiskt sett inte har presterat bättre än billigare, snarare tvärtom. Välj en fond med låg avgift och låt mer av avkastningen stanna kvar hos dig.

Att sätta in ett fast belopp varje månad, oavsett om börsen är upp eller ner, kallas ibland för att sprida inköpspriset över tid. När kursen är låg köper du fler andelar för samma summa, och när kursen är hög köper du färre. Över tid jämnar det ut ditt genomsnittliga inköpspris och minskar risken att du råkar investera hela beloppet precis innan en nedgång. Det är också psykologiskt lättare att hålla fast vid ett automatiserat månadssparande än att försöka tajma marknaden. En vanlig tumregel är att spara 5 till 15 procent av din nettolön varje månad, men det viktigaste är att hitta ett belopp du klarar av att hålla konsekvent. Läs mer om långsiktigt sparande för att förstå hur regelbundenhet bygger förmögenhet.

Hur mycket risk du bör ta beror i hög grad på hur länge pengarna kan ligga kvar. Är målet ett till två år bort passar räntefonder eller obligationsfonder bättre, eftersom de svänger mindre. Är horisonten tre till fem år kan en mix av aktie- och räntefonder vara lämplig. Siktar du längre än fem år framåt har du tid att rida ut börssvängningar, och aktiefonder ger historiskt sett bättre avkastning på lång sikt. Det handlar inte om att ta onödig risk, utan om att matcha risknivån mot din faktiska situation. Fonder för långsiktigt sparande ger dig en djupare genomgång av hur du väljer rätt fondtyp för just din horisont.

I Sverige är investeringssparkontot (ISK) den vanligaste kontoformen för långsiktigt fondsparande. Fördelen är att du inte betalar kapitalvinstskatt på eventuell avkastning när du säljer, utan i stället en schablonbeskattning beräknad på kontots värde. Det gör det enklare att ombalansera portföljen och byta fonder utan att skatten bromsar dig. Väljer du rätt kontotyp från start slipper du onödiga skattekostnader som annars kan äta upp en del av din avkastning. Läs mer om hur ett investeringssparkonto fungerar i praktiken.