Avkastning i fonder – vad kan du förvänta dig av ditt fondsparande?

Avkastning är det samlade resultatet av ditt fondinnehav under en given period. Det inkluderar värdeförändringen på de underliggande tillgångarna (aktier, obligationer eller annat) samt eventuella utdelningar och räntor som fonden genererar. Resultatet uttrycks vanligtvis som en procentuell förändring av det investerade kapitalet, vilket gör det enkelt att jämföra olika fonder och tidsperioder med varandra. En fond som stiger i värde ger positiv avkastning; en fond som faller ger negativ. Det låter enkelt, men i praktiken påverkas avkastningen av en rad faktorer som du som sparare är bra att känna till innan du väljer fond.

Fondtypen är den enskilt viktigaste faktorn för vilken avkastning du kan förvänta dig. Aktiefonder placerar minst 75 procent av kapitalet i aktier och har historiskt gett den högsta avkastningen, men också de största svängningarna. Räntefonder placerar i räntebärande papper som obligationer och statsskuldväxlar och är generellt stabilare, men ger normalt lägre avkastning. Blandfonder placerar sig mitt emellan: de kombinerar aktier och räntepapper och erbjuder en mellannivå av både risk och potentiell avkastning. Sett över de senaste 25 åren har aktiefonder gett en genomsnittlig totalavkastning på 749 procent, blandfonder 174 procent och ränte- och obligationsfonder 75 procent. Dessa siffror illustrerar tydligt hur tidshorisonten och fondtypen hänger ihop.

Historisk data är det bästa verktyget vi har för att bilda oss en uppfattning om vad fondsparande kan ge, men det är aldrig en garanti för framtida resultat. Den svenska aktiemarknaden har historiskt gett en genomsnittlig årlig avkastning på omkring 9 procent sedan 1870, och för de flesta aktiemarknader globalt brukar intervallet 5 till 10 procent per år nämnas som ett historiskt riktmärke. Breda svenska aktiefonder har på 30 år eller längre gett omkring 5 till 6 procents real avkastning per år, det vill säga efter att inflationen räknats bort. Det är viktiga nyanser: nominell avkastning och real avkastning är inte samma sak, och marknadsförhållandena kan se helt annorlunda ut under din sparperiod jämfört med historiken. Läs mer om hur du väljer rätt fond i vår guide om att hitta bästa fonden för ditt sparande.

Två faktorer som sparare ofta underskattar är avgifter och tid. Fondavgifter dras löpande från fondens värde och minskar din avkastning år för år. Skillnaden mellan en hög och en låg avgift kan verka liten på ett år, men ränta-på-ränta-effekten gör att avgiftsskillnader ackumuleras kraftigt över lång tid. Spartiden spelar en lika stor roll: aktiefonder kan falla kraftigt på kort sikt, men historiken visar att längre spartid tenderar att jämna ut svängningarna och öka sannolikheten för positiv avkastning. Det är därför rådet att spara långsiktigt i aktiefonder är så vanligt förekommande. Vill du spara i fonder utan att behöva bli expert finns det enkla sätt att komma igång med ett tydligt mål och en lämplig tidshorisont.

Det finns ett tydligt historiskt samband mellan en fonds risknivå och dess avkastningspotential. Högre risk innebär större möjlighet till hög avkastning, men också större risk för förlust. Räntefonder, särskilt korta räntefonder som placerar i värdepapper med löptid under ett år, har förhållandevis låg risk och ger en jämn men relativt låg avkastning. Avkastningen i en räntefond styrs av räntenivån på innehaven och av förväntningar om var marknadsräntan är på väg: fonden ökar i värde när marknadsräntan förväntas gå ner och minskar när den förväntas gå upp. Att förstå detta samband hjälper dig att välja en fondtyp som matchar din spartid och din förmåga att hantera värdesvängningar utan att sälja i panik.